Hembygdens vänner
 

grundat 1892

HEMBYGDENS VÄNNER I SNAPPERTUNA r.f.

Ungdomsföreningen Hembygdens Vänner i Snappertuna (HV) rf:s föregångare Snappertuna ungdomsförening (SUF) grundad 1892 som en av de första svenska ungdomsföreningarna i vårt land. Föreningen hade som sin första ordförande teologie studerande Alfred Gröning, sedermera sjömanspräst och på äldre dagar prost i Sibbo, där han också ligger begravd. I likhet med många andra föreningar stiftade i slutet av 1800-talet fungerade SUF som filial under den år 1888 grundade ungdomsföreningen i Malax. Eftersom Malax Uf lyckades registrera sig innan det ryska förtrycket inleddes kunde andra ungdomsföreningar på detta sätt lagenligt verka i landet. När lugnare perioder inträdde efter mordet på generalguvernör Bobrikoff 1904, ombildades den då avsomnade ungdomsföreningen till det nuvarande namnet Hembygdens vänner i Snappertuna. Kontinuiteten från SUF-tiden bevisas av att protokollet stipulerar "att de gamla stadgarna skall följas". Körsången har alltid haft en framträdande plats i ungdomsföreningen. I slutet av 1800-talet höll man sig sålunda väl framme i riksomfattande finlandssvenska sångfester. Kan nämnas att föreningen blev tredje i allmänna klassen i Åbo 1897. Under hela föreningens existens har körsången mera eller mindre regelbundet intagit sin viktiga plats i Uf-verksamheten. Som driftiga körledare har ofta församlingens kantorer verkat, vilket är naturligt eftersom HV-kören samtidigt fungerar som församlingens kyrkokör.

Efter andra världskriget upplevde föreningslivet ett aldrig tidigare skådat uppsving i vårt land, så också hos Hembygdens Vänner i Snappertuna. Teatern kom sålunda på alllvar med i bilden. Tillsammans med Snappertuna Idrottsvänner (SIV) företog HV till och med en teaterturné till den färska vänorten Havdhem på Gotland. Efter downperioder under 1950- och 60-talet, för övrigt ett riksomfattande fenomen, inträdde ett mycket livligt 1970-tal med allt vad detta innebar av skytte, folkdans, sillsupéer och aktiva tonårssektioner.

Aktivitetsvågen sköljde också in över 1980-talet. Under en stor del av detta årtionde spelades t.ex. populära revyer på Tunaborg. Också under seklets sista decennium spelades under ett par år revyer på Tunaborgs tiljorna. I samband med 100-års jubileet 1992 gavs sekelkavalkaden "Lys vår gärning - lys genom tiden" för fulla hus i Sven Sids regi. Efter några års paus på 1980-talet återupptogs danssupéerna på 1990-talet. Inslag som introducerades på 1990-talet var de kombinerade loppmarknaderna och basarerna.

Alldeles i slutet av seklet kom en helt ny aktivitetsform med i bilden, nämligen vandarhemsverksamheten, som inleddes i full skala år 2000. Planeringen inleddes 1997 då det nyss påbörjade Pomovästprogrammet medgav delfinansiering av dylika turistprojekt. Som ett kuriosum kan nämnas att planeringen av det nya vandrarhemmet inleddes 20 år efter att gamla vandrarhemmet på Forngården stängde 1977. Vandrarhemmet besöks årligen av ett par hundra gäster. I början av 2000-talet prövade ungdomsföreningen på öppna tonårskvällar ledda av en ungdomsledarpraktikant. Onsdagarna samlade ett tiotal ungdomar i lägre tonåren och måste därför karaktäriseras som lyckade. Föreningen fortsätter verksamheten när lämpliga ledare fås fram. Eftersom tonårsverksamheten i övrigt bör spira så att säga direkt från rötterna är aktivitetsintresset mycket beroende av ork och intresse hos ungdomarna själva. Vissa tider funnits synnerligen duktiga juniorer i D-sektionen, andra tider har man tagit det mera lugnt.

Vi ses!

Hembygdens vänner i Snappertuna